Bestiga Kebnekaise

Online guide till Kebnekaise

Bestiga Kebnekaise




Kebnekaise är Sveriges högsta berg och för många en dröm att bestiga. Här kommer tips och information för att bestiga Kebnekaise.

Att bestiga Kebnekaise

Varje år vandrar tusentals människor den Västra och Östra leden från Kebnekaise Fjällstation upp till Kebnekaise Sydtopp. Sydtoppen är 2098,7 meter över havet och Sveriges högsta punkt (70 cm högre än Nordtoppen). Sydtoppen är en glaciär som smälter, vilket gör att den numera nästan är lika hög som Nordtoppen.

vastra ostra leden kebnekaise

Västra och Östra leden (9 respektive 7 kilometer) utgår ifrån Fjällstationen som ligger nedanför Kebnekaise på sydostsidan. Västra och Östra leden går till en början längs samma väg. De skiljs åt efter ett tag, och västra leden viker av västerut upp längs Kittelbäcken upp mot Kitteldalen som ligger mellan Tolpagorni, Vierramvárre och Kebnetjåkka. Efter att man korsat Kittelbäcken så fortsätter man upp längs Vierramvárres branta sluttningar. Leden fortsätter sedan nedåt till Kaffedalen och därefter påbörjas uppstigningen längs Kebnekaise.

Att ta sig upp till Sydtoppen är en utmaning. Bästa tiden att bestiga Kebnekaise är under juli och augusti. Det är många höjdmeter som både ska bestigas och ta sig ner ifrån. Terrängen är blockig och svårforcerad och tyvärr sker olyckor varje år.

Vädret är en viktig faktor att hålla koll på, då det snabbt kan slå om. Ha alltid kläder och utrustning nära till hands som står emot regn, snö och blåst. Dålig sikt kan göra det svårare att hålla sig kvar på leden.

Rekommendationen från Landstinget är att barn i sällskap med vuxen bör vara minst 10-12 år för att klara av vandringen och ha glädje av att bestiga Kebnekaise.

Gratis packlista

Missa inget på resan

Packlista Fjällvandring Kebnekaise

Rätt utrustning

Hitta rätt utrustning till bästa pris online

Outnorth logo

Outdoorexperten logo

Climbing247 logo

malmooutdoor logo

Keller sport

frystorkadmat logo

Sportamore logo

Sportlala logo







Västra leden

Kebnekaise vastra leden

Västra leden klassificeras som tuff vandring med moment där händerna kan behövas för balans, men utan några direkt farliga moment. Östra leden kräver klättringsvana och passerar dessutom över glaciärområden, vilket i sig innebär en del risker.

Den västra leden startar från Kebnekaise Fjällstation och är en vandringsled som passar vandrare med god kondition. Leden är en så kallad sommarled, vilket innebär att den endast har synliga ledmarkeringar på sommaren och inte på vintern.

Västra Leden är 9 km enkel väg och tar mellan 10-14 timmar att vandra fram och tillbaka. Stigningen är 1 800 höjdmeter och ledmarkeringen är rödmarkerade stenar. Terrängen är brant blockterräng som är exponerad för väder och vind. Blockterrängen är ofta snöbeklädd som kan ligga under hela sommaren längst västra leden.

 

Ledbeskrivning – Västra Leden

från Kebnekaise Fjällstation

Kitteldalen

Leden börjar med 3 km svag stigning längs en fjällstig. Därefter ökar stigningen sista biten fram till Kitteldalen som är ca 1 km lång. I Kitteldalen ligger Kittelbäcken som passeras genom vadning om vattennivån är för hög. Under 2015 planeras en ny bro.

Vierranvárri 1700 m.ö.h

Från Kitteldalen går vandringen vidare över Vierranvárri 1700 m.ö.h där terrängen är stigande med blockmark och snöfält. Från toppen av Vierranvárri är det nerförsbacke ca 200 höjdmeter till Kaffedalen.

Kaffedalen

Kaffedalen är ett bra ställe att stanna upp och fundera på om du ska fortsätta mot toppen eller vända tillbaka till Kebnekaise Fjällstation. Nästa etapp är mot toppstugan som är en stigning på 400 höjdmeter från Kaffedalen.

Toppstugan

Toppstugan är en rast- och säkerhetsstuga och härifrån är det ca 200 höjdmeter kvar till Kebnekaise topp.

Toppen av Kebnekaise

Grattis, du har nu bestigit Sveriges högsta berg!

Östra leden

Den östra leden är en kortare och mer direkt rutt, men innehåller i gengäld svårare moment med klättring. Vid de svåraste partierna finns oftast stålobjekt och vajrar uppsatta för säkrare passage.

Östra leden startar även den från Kebnekaise Fjällstation och är en vandrings- och klättringsled som innebär en glaciärpassage och en enklare klippklättring. Saknar du klätterkunskap rekommenderar vi Kebnekaise Fjällstations guidade toppturer.

Östra leden är ca 7 km enkel väg och tar mellan 8-10 timmar fram och tillbaka. Stigningen är ca 1 400 höjdmeter i en svår terräng med tanke på klättringen.

 

Ledbeskrivning – Östra Leden

från Kebnekaise Fjällstation

Jöckelbäcken

Den Östra leden börjar på samma sätt som Västra leden men du viker av vid Jöckelbäcken. Terrängen blir här brantare och planar sedan ut mot Björlings glaciär.

Björlings glaciär

Du passerar över Björlings glaciär och var vaksam över sprickor som kan döljas av snön. Det är här klättringsmomentet börjar, där en stålvajer löper utmed klätterleden.

Gamla toppstugan

När klättringen är avklarad kommer du fram till den gamla toppstugan och bestiger toppen på samma sätt som för Västra leden.







Durlings led

Kungsleden

En annan väg till Sydtoppen är via Durlings led, en 12 kilometer lång vandringsled som inte utgår ifrån Kebnekaise Fjällstation utan istället kommer västerifrån från Singi och sammanstrålar med Västra leden i Kaffedalen.

Fördelarna med denna rutt är att den inte innehåller någon klättring eller exponerade delar, utan passar för den som helst bara ägnar sig åt hård vandring. Leden innehåller branta sluttningar med ganska tuff blockterräng. Leden har fått namnet efter G. Durling som 1895 var den tredje personen att bestiga Kebnekaise.

Första bestigningen av Kebnekaise

Forsta bestigningen Kebnekaise

Den första bestigningen av Kebnekaise genomfördes år 1883 av den franske geografen Charles Rabot tillsammans med svensken Pehr Abrahamsson och norrmannen Hans Monsen. Charles Rabot var en äventyrare och besteg flera berg i norra Europa. Bland annat var han den andra personen att bestiga det finska berget Sarektjåhkkå år 1881. Goda kommunikationer i området saknades på den tiden, vilket gjorde att Rabot och hans team valde att bestiga Kebnekaise västerifrån, från Norge. Efter att ha väntat flera dagar på bättre väder, slutade det tillslut att regna och bestigningen kunde inledas den 22 augusti 1883. Vandringen påbörjas på eftermiddagen och när de kommer fram till glaciären, som numera heter Rabot-glaciären, skriver Rabot att ”frånvaron av ändmorän är ett säkert tecken på en recent framryckning av denna glaciär”. Man hittar en framåtkomlig väg i den branta bergväggen söder om glaciären som de beskriver ”med risk att varje ögonblick antingen få göra ett fall på 500 meter eller få en knota i huvudet”. Den mjuka snön gör att vandringen blir jobbig trots att kammen till toppen är flack. Framme på toppen beskriver Rabot att ”utsikten från Kebnekaise är grandios och omfattar inom en och samma synkrets Lapplands två ansikten. Åt ena sidan Sveriges ofantliga skogar i öster, strimmande av de vidsträckta, lysande band, som sjöarna teckna i den av skymningens skuggor mörknande grönskan, åt andra sidan ett virrvarr av spetsar, nålar, dômer och platåer, som avteckna sina mörka silhuetter mot en saffransgul himmel”. Vandringen ner från toppen går via nuvarande Durings led och vidare åter till Norge genom Sjangeli.

Andra bestigningen

Den andra bestigningen av Kebnekaise gjordes år 1889 under ledning av Johan Alfred Björling, då endast 17 år. Bestigningen skedde via det som idag är den Västra leden. På den tiden trodde Björling att han var den första att bestiga Kebnekaise, eftersom Rabots bestigning var okänd i Sverige. Rabots bok ”Au Cap Nord” publicerade först år 1898 där han beskriver sina expeditioner i Norra Europa. Björling har dock fått en glaciär uppkallad efter sig, som du passerar via den Östra leden.

Att tänka på när bestiga Kebnekaise

Vi har nedan sammanfattat några punkter som är bra att tänka på när du bestiger Kebnekaise.

 

Ha gott om tid

Börja din vandring tidigt på dagen så att du är tillbaka innan det börjar skymma och blir mörkt.

Gå inte ensam

Om du planerar att bestiga Kebnekaise på egen hand så leta reda på en grupp som du kan gå med hela tiden.

Ha koll på vädret

Kontrollera alltid väderprognosen innan avfärd. Vid risk för snö eller hård blåst invänta bättre väder. Vädret kan slå snabbt så följ väderutvecklingen under hela turen.

Mobiltäckning

Mobiltäckningen i området är dålig, så räkna inte med att mobilen fungerar.

Toalett

Längs leden finns ingen toalett. Behöver du uträtta något biologiskt behov så lägg antingen stenar över det eller ta med det i en påse tillbaka.

Kebnekaise rekord – fantastiska prestationer

 

Först att bestiga Kebnekaise med rullstol

År 2013 bestegs Kebnekaise av idrottaren och äventyraren Aron Anderson som då var den första rullstolsburna person att lyckas med detta. Borträknat pauser och övernattningar tog detta 28 timmar, via Västra leden. Bestigningen skedde till stor del med kryckor och delvis med rullstol. Ett par år senare besteg han Galdhöpiggen!

 

Yngst att bestiga Kebnekaise

Man vet inte helt säkert vem den yngsta personen som nått toppen är, men troligen är det Hampus, 2 år, som fick rida på pappas rygg hela den 17 timmar långa vandringen till Sydtoppen.

 

Snabbast att bestiga Kebnekaise

Lite raskare i vändningarna var orienteraren Jerker Lysell som år 2014 tog sig från fjällstationen till Sydtoppen och tillbaka på 1 timme, 59 minuter och 16 sekunder! Han slog då det tidigare rekordet som innehölls av bergslöparen Emelie Forsberg och som var på 2 timmar och 40 sekunder.

 

Bestiga Kebnekaise på styltor

Längre tid tog det för Erik Klinga som i september 2015 besteg Kebnekaise på 80 cm långa styltor. Detta tog 17 timmar och var en del i den turnerande föreställningen ”En bit på väg” som belyser klimat-, mat- och miljöfrågor. Man ville med klättringen dels testa om det gick att bestiga med styltor, och dels belysa klimatfrågan som starkt påverkar den svenska fjällvärlden.

 

Konsert på Kebnekaise Sydtopp

Ett annat projekt för att uppmärksamma viktiga frågor var när proggmetallgruppen Akribi 2013 genomförde en konsert med full utrustning på Sydtoppen för att dra uppmärksamheten till mödradödligheten i världen. Berget är ungefär 200 000 centimeter högt, och årligen dör en kvinna i världen för varje centimeter som berget är högt.” berättade basisten Alexander Bringsoniou i samband med konserten. Med sig till toppen hade man 300 kilo packning för att kunna genomföra konserten. De tog dock ingen av lederna utan tog sig till toppen med helikopter.

 

Vädret i fjällen

I fjällen kan vädret bete sig mer nyckfullt än man är van vid hemma. De stora höjdskillnaderna gör att det kan vara ett annat väder på toppen än nere på fjällstationen, och vädret kan slå om hastigt utan större förvarning. Vissa tider på året kan det skilja upp mot 30ºC mellan topp och lågland, och det som känns som en behaglig bris vid fjällstugan kan ge köldskador uppe på toppen.

Det händer då och då att personer blir fast uppe på fjällen på grund av väderomslag. Senast sommaren 2015 fastnade två personer uppe i toppstugan på grund av väderomslag och fick undsättas av Fjällräddningen. 2011 blev två män fast i toppstugan i hela fem dygn innan de kunde räddas därifrån. Det hårda vädret gjorde att man inte kunde undsätta dem tidigare. Under tiden klarade de sig på smält snö och en medhavd chokladkaka. Det är viktigt att ha respekt för fjällvädret!

Väderrapport P1

Innan man ger sig ut bör man noggrant lyssna på väderrapporterna, som man kommer åt via radio. I P1 sänds väderrapport alla dagar klockan 06:55, 07:55 och 12:55. Klockan 21.50 sänds en översiktlig veckoprognos. Man kan också komma åt väderrapporter via Sveriges Radio P1:s hemsida, och det brukar sändas lokala väderleksprognoser i P4 lokalradio i samband med nyheterna. Vid vädervarning bör man skjuta upp toppbestigningen till en annan dag även om det ser soligt och fint ut nere vid fjällstationen.

Tecken på väderomslag

En väderprognos ger dock inga garantier, och man måste ha uppsikt över tecken på väderomslag under vandringen. Tunna vita fjädermoln – framförallt om de närmar sig västerifrån – är ett tecken på annalkande dåligt väder. Om dessa följs av tätnande moln och man kan se suddiga ljusringar (så kallat halofenomen) runt solen så är det även nederbörd på gång. Allt eftersom ovädret drar närmare blir molnen tätare, lägre och gråare, vinden tar i och sikten blir sämre. Detta är starka tecken på att man bör vända om, söka lägre terräng eller ta skydd. Nedkylning är farligt, och man blir snabbt trött och kan begå misstag. Var observant på köldskador i ansiktet! Dessa ser ut som vita fläckar i huden och måste värmas direkt, till exempel med en varm hand.

Dimma är inte ovanligt på fjället, och kan också göra att man måste avbryta uppstigningen. Utan god sikt blir en toppbestigning farlig, det är lätt att tappa bort leden, trampa fel och skada sig.

Säkerhet i fjällen

Det finns några enkla råd som gör toppbestigningen till en säkrare upplevelse. Fjällsäkerhetsrådet har följande enkla råd för en säker fjällvandring:

  1. Ha rätt utrustning. Bra kläder har vi skrivit om här (länk)
  2. Meddela färdväg och beräknad återkomst.
  3. Anpassa fjällturen efter vädret
  4. Följ markerade leder
  5. Ta med karta och kompass
  6. Rådfråga erfarna personer!

Mobiltelefoner kan fungera uppe på toppen, men det finns ingen garanti för att få täckning. Tänk på att en mobiltelefon laddar ur snabbare ju sämre signal den har! Skall den med som ”nödsändare” så se till att ha en telefon med bra batteri eller ha den avstängd tills den behövs.

Vid en olycka: ring 112 om telefonen fungerar. Spara sedan på mobilbatteriet. Påkalla uppmärksamhet från andra toppbestigare, och skicka någon som bud om det inte går att ringa efter hjälp.

Polisen ansvarar för eftersök och räddning av personer som råkat illa ut eller fastnat uppe i fjällen, och till hjälp har de den Fjällräddningen som består av personer som arbetar ideellt och som är utbildade av Polisen.

Säkerhet på Kebnekaise

Vid uppstigning via Västra Leden kommer man upp på Vierranvárris topp. Detta är ett bra ställe att avgöra om man ska gå vidare eller vända om. Titta på vädertecknen! Känn efter – orkar du sista biten? Är du trött och har ont i kroppen är det ingen skam i att vända om. Tänk på att du ska orka inte bara till toppen utan hela vägen tillbaka. Det är inte alls ovanligt att vandrare får vända om och försöka med toppbestigningen någon annan dag.

Vid bestigning av Sydtoppen kommer man upp på den så kallade toppglaciären. Denna är hal, kan vara snöbelagd, och är omgiven av branta stup på alla sidor. Ta helst med isyxa eller stegjärn för att säkert kunna bestiga toppen.

Vid nedstigning från Sydtoppen finns områden med snö/isfält där man kan rutscha ner. Detta är dock riskabelt eftersom man har kort sträcka på sig att bromsa innan man krockar med stenblocken nedanför.

Olyckor

Hittills finns 10 rapporterade dödsfall i samband med klättring i Kebnekaisemassivet. Senaste dödsolyckorna skedde under 2010 då en svensk och två finska klättrare dog i klättringsolyckor. Mindre tillbud sker i stort sett varje år och det händer då och då att folk blir fast på fjället på grund av väderomslag och får räddas med helikopter.

Utrustning

Vilken utrustning som krävs för att bestiga Kebnekaise har vi beskriv under följande delar på bestigakebnekaise.se: